Var stolta över era ärr...
Även om vi nu lever med att ha allt negativt bakom oss finns ändå händelsen hos oss som ett ärr. Varje dag dyker någonting upp som påminner oss om vad som hänt. Men varför måste ärren som både märkt ut så många människors kroppar som tankar bara stå för något negativt? Låt det bli en stämpel på Er styrka. Kämp till sista stund så att Ni vid varje påminnelse kan hylla Er själva av det faktum att Ni faktiskt gjorde just det - klarade det!
When the night has been too lonely
When the night has been too lonely
and the road has been too long...
If you think that love is only
for the lucky and the strong...
Just remember in the winter, far beneath the bitter snows...
Lies the seed
that with the sun's love,
in the spring
becomes the rose...
(Bette Midler by Amanda McBroom - The Rose)
(Bette Midler by Amanda McBroom - The Rose)
Från Elie:
Jag kommer under detta inlägg lämna över min blogg till Elie / Anna
Hej allihopa! Jag vet inte faktiskt vad man kan säga till er alla, till varje besökare som kom in den här bloggen och läste vår historia. Jag tror inte det finns ord som kan brätta hur mycket stöd och energi ni gav oss, och hur mycket ni hjälpte oss att vi kunna klara av den mördröm. Men jag vill tacka er personligt och skicka er många önskningar av happiness and prosperity :).
Till alla som gick igenom samma problem och delade med min älskade sambo er historia. Jag tänker på er och jag vill bara säga att ni måste bara tror på er själva och att ni hålla era egen färger. Jag menar att ni ska inte bli den färg som någon försöker att måla er med. Tänka positivt och försök alltid att se den ljusa sida på allt ni gör och går igenom.
Jag kunde inte läsa er kommentarer när jag var där inne, men på något sätt alla kommentarerna påvarkat mig på ett stort positivt sätt via min älskling som läste upp era kommentarer för mig. Nu jag har kollat på Annas blogg och läste alla komentarerna och inläggerna som jag missat. Ni är faktiskt underbara människor.
No matter what the weather or conditions you are passing through and struggling, just remember 3 wise saying that will ease your pain and reduce the weight of your heart and shoulders. As well as keep you from losing yourself.
Hej allihopa! Jag vet inte faktiskt vad man kan säga till er alla, till varje besökare som kom in den här bloggen och läste vår historia. Jag tror inte det finns ord som kan brätta hur mycket stöd och energi ni gav oss, och hur mycket ni hjälpte oss att vi kunna klara av den mördröm. Men jag vill tacka er personligt och skicka er många önskningar av happiness and prosperity :).
Till alla som gick igenom samma problem och delade med min älskade sambo er historia. Jag tänker på er och jag vill bara säga att ni måste bara tror på er själva och att ni hålla era egen färger. Jag menar att ni ska inte bli den färg som någon försöker att måla er med. Tänka positivt och försök alltid att se den ljusa sida på allt ni gör och går igenom.
Jag kunde inte läsa er kommentarer när jag var där inne, men på något sätt alla kommentarerna påvarkat mig på ett stort positivt sätt via min älskling som läste upp era kommentarer för mig. Nu jag har kollat på Annas blogg och läste alla komentarerna och inläggerna som jag missat. Ni är faktiskt underbara människor.
No matter what the weather or conditions you are passing through and struggling, just remember 3 wise saying that will ease your pain and reduce the weight of your heart and shoulders. As well as keep you from losing yourself.
1. After every up hill will come a down hill.
2. After every storm there's sunshine.
2. After every storm there's sunshine.
3. After a long night, a day follow.
Sist men inte minst till min unika och underbar sambo det är du som blev mer straffat än mig. Det var också mycket orättvist för dig, du kämpade ute med ett litet barn och med en frihetsberövad man. Sammtidigt var du det enda ljuset i min dag och stället där jag varje dag hittade energi och styrka.
De lyckades fånga min kropp, men aldrig mitt hjärta och min själ...
Tack Anna, för att du lät mig inte missa min sons månader. För att du stått vid min sida sen den början av allt. Det finns så mycket jag vill skriva till dig för allt du gjorde. Jag vet inte ens vad jag ska börja. Men jag vet den sak - att om jag inte hittade dig så vet jag inte vart i livet jag skulle vara nu eller om jag ens hade varit en del av livet över huvudtaget... Jag älskar dig gummen.
Ha en trevlig kväll alla och ursäkta om jag skrev litte fel eller swenglish. Kram från Elie
Sist men inte minst till min unika och underbar sambo det är du som blev mer straffat än mig. Det var också mycket orättvist för dig, du kämpade ute med ett litet barn och med en frihetsberövad man. Sammtidigt var du det enda ljuset i min dag och stället där jag varje dag hittade energi och styrka.
De lyckades fånga min kropp, men aldrig mitt hjärta och min själ...
Tack Anna, för att du lät mig inte missa min sons månader. För att du stått vid min sida sen den början av allt. Det finns så mycket jag vill skriva till dig för allt du gjorde. Jag vet inte ens vad jag ska börja. Men jag vet den sak - att om jag inte hittade dig så vet jag inte vart i livet jag skulle vara nu eller om jag ens hade varit en del av livet över huvudtaget... Jag älskar dig gummen.
Ha en trevlig kväll alla och ursäkta om jag skrev litte fel eller swenglish. Kram från Elie
Och nyheten är...
Nu kom vi precis hem efter en sväng på stan. Mötet hos kriminalvården gick bra. Kan skriva mer om det sen för just nu känner jag mig lite skyldig att berätta vad "nyheten" handlar om.
För skojs skull fick ni ju gissa på vad det handlade om! Och såhär gissade ni:
För skojs skull fick ni ju gissa på vad det handlade om! Och såhär gissade ni:
- Bebis nr. två - 7 st
- Giftemål - 6 st
- Flytt - 5 st
- Resa till Libanon - 2 st
- Att jag fått jobb som hudterapeut - 1 st
Åh vad varm man blev av att läsa allt detta roliga! Allt detta står i våra framtidsplaner men det är bara ett av alternativen som stämde för tillfället...
Redan nu i slutet av maj flyttar vi ca 45 mil härifrån och bosätter oss i Stockholm!
Allt är färdigt. Vi flyttar in i en 2:a i Haninge. Vi måste ju börja någonstans... Vi får arbeta oss närmre in mot stan med tiden. Vi är bara glada för att vi hittat någonstans att bo! Men det är ett mycket fint område med mycket natur så det passar bra för vår lilla familj!
Detta är någonting vi velat göra länge... Men vi har inte vetat hur vi skulle göra med tanke på Achilles. Och sen kom Elies straff och uppehöll oss. Nu är den smärtsamma tiden över och straffet är ett avslutat kapitel. I Stockholm har vi så mycket större möjligheter.
Jag har haft det svårt att jobba/få jobb som hudterapeut i Kalmar p.g.a att även jag tyvärr råkat ut för falska historier. Jag skulle kunna stanna och fortsätta kämpa. Men jag vill inte tvinga mig in i en salong och lämna fram en arbetsansökan med skakande händer och tvivlande röst. Jag vill gå dit för att det är min dröm och för att det gör mig lycklig. Här i Kalmar känner jag inte så just nu. Men Stockholm är så pass stort. Det är typ en hudterapeuts paradis!
Elie har större chanser med både jobb och utbildning. Och vi vill helt enkelt ha en nystart. Vi vill bygga upp vår ekonomi, våra erfarenheter och "landa" lite efter allt som hänt.
Det enda stora tvivlet om det här har varit Achilles. Vi flyttar inte för att lämna och glömma honom. Det är precis tvärtom! Just nu har jag och Elie ingenting förutom varandra (och Emanuel såklart). Men vi behöver de bästa förutsättningarna för att kunna hjälpa honom att få det liv han förtjänar.
Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan min fina familj som jag står väldigt nära...
Och alla vänner man har här...
Men detta är något vi verkligen vill och behöver göra.
Vi är så glada! Äntligen börjar allt...
Redan nu i slutet av maj flyttar vi ca 45 mil härifrån och bosätter oss i Stockholm!
Allt är färdigt. Vi flyttar in i en 2:a i Haninge. Vi måste ju börja någonstans... Vi får arbeta oss närmre in mot stan med tiden. Vi är bara glada för att vi hittat någonstans att bo! Men det är ett mycket fint område med mycket natur så det passar bra för vår lilla familj!
Detta är någonting vi velat göra länge... Men vi har inte vetat hur vi skulle göra med tanke på Achilles. Och sen kom Elies straff och uppehöll oss. Nu är den smärtsamma tiden över och straffet är ett avslutat kapitel. I Stockholm har vi så mycket större möjligheter.
Jag har haft det svårt att jobba/få jobb som hudterapeut i Kalmar p.g.a att även jag tyvärr råkat ut för falska historier. Jag skulle kunna stanna och fortsätta kämpa. Men jag vill inte tvinga mig in i en salong och lämna fram en arbetsansökan med skakande händer och tvivlande röst. Jag vill gå dit för att det är min dröm och för att det gör mig lycklig. Här i Kalmar känner jag inte så just nu. Men Stockholm är så pass stort. Det är typ en hudterapeuts paradis!
Elie har större chanser med både jobb och utbildning. Och vi vill helt enkelt ha en nystart. Vi vill bygga upp vår ekonomi, våra erfarenheter och "landa" lite efter allt som hänt.
Det enda stora tvivlet om det här har varit Achilles. Vi flyttar inte för att lämna och glömma honom. Det är precis tvärtom! Just nu har jag och Elie ingenting förutom varandra (och Emanuel såklart). Men vi behöver de bästa förutsättningarna för att kunna hjälpa honom att få det liv han förtjänar.
Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan min fina familj som jag står väldigt nära...
Och alla vänner man har här...
Men detta är något vi verkligen vill och behöver göra.
Vi är så glada! Äntligen börjar allt...
En bättre start på morgonen än såhär kan det inte bli!
Om en stund ska Elie på möte hos kriminalvården. Eftersom han släpptes 3 månader tidigare (han skulle egentligen stuttit fängslad i ca 240 dagar) så måste han ha regelbunden kontakt med dem, de ska bara se så att allt fungerar bra. Självklart kommer allt gå bra och de här mötena är ingenting för oss. Jag ser fram emot att få följa med på mötena och visa hur lyckliga vi är med Elie hos oss.
Om man sköter sig i fängelset samt har gått igenom riskbedömningen och fått resultatet "låg risk för återfall" så får man släppas efter att ha avtjänat 2/3 av sitt straff. Elie fick låg risk och han skötte sig såklart. Det är därför han är ute idag.
Igår somnade vi väldigt gott alla tre här hemma. Och imorse vaknade vi upp på solskenshumör. Speciellt Mani, han ställde sig upp i sängen mellan oss och hoppade och skrattade haha. Första gången han vaknade upp jämte pappa sen han var 5 månader. Och då var han ju inte så medveten...
När vi kommer hem tänkte jag uppdatera två saker. Nyheten som ni alla väntar på hehe. Och sen vill även Elie säga några ord! Sen tänkte jag även "rama in" alla obetalbart vackra kommentarer vi fått till nedanstående inlägg på något sätt och publicera dem. De är alldeles för meningsfulla för att bara ligga under ett kommentarsfält där de inte syns.
Om man sköter sig i fängelset samt har gått igenom riskbedömningen och fått resultatet "låg risk för återfall" så får man släppas efter att ha avtjänat 2/3 av sitt straff. Elie fick låg risk och han skötte sig såklart. Det är därför han är ute idag.
Igår somnade vi väldigt gott alla tre här hemma. Och imorse vaknade vi upp på solskenshumör. Speciellt Mani, han ställde sig upp i sängen mellan oss och hoppade och skrattade haha. Första gången han vaknade upp jämte pappa sen han var 5 månader. Och då var han ju inte så medveten...
När vi kommer hem tänkte jag uppdatera två saker. Nyheten som ni alla väntar på hehe. Och sen vill även Elie säga några ord! Sen tänkte jag även "rama in" alla obetalbart vackra kommentarer vi fått till nedanstående inlägg på något sätt och publicera dem. De är alldeles för meningsfulla för att bara ligga under ett kommentarsfält där de inte syns.
Dag 162. 26/4-12. NU händer det vi alla väntat på:
Idag är det den 26 april 2012.
Efter att ha spenderat 162 dagar som oskyldigt fängslad blev Elie idag 12-04-26 kl. 08.30 en FRI MAN!
Det är en otroligt sorglig, orättvis, tragisk och framför allt onödig händelse, det som hänt... Han missade nästan ett halvår av Emanuels första år. Han fick gå och lägga sig med fotboja kring fotleden inlåst i ett stort, stort hus och leva ett frihetsberövat liv utan att ha gjort sig förtjänt till en enda sekund av sitt straff.
Men när man råkar ut för såhär stora ting i livet gäller det att ta lärdom av det man går igenom, för ingenting händer helt utan anleding. Empatin för andra människor, för varandra och den inre styrkan vi fann på vår väg fick oss att känna tacksamhet istället för hat, ilska och hämnd.
Nu ska jag skriva något som är värt att läsa två gånger och fundera på lite extra länge:
När du tror att du hamnat i en situation som kommer vända upp och ned på ditt liv.
Stanna upp ett tag, andas och tänk... Tänk tillbaka. Tänk om. Tänk NU.
Ni får jättegärna sprida filmen om ni vill...
(Tryck på "Share" längst upp i filmrutan och välj alternativ)
Jag vill även tillägna tack till de här personerna:
Tack till Elie för att du finns i mitt liv och för att du för så mycket glädje till det.
Tack till vår son Emanuel, för att du kom till livet helt ovetandes om vad du hamnade i och ändå förgyllde mina dagar i väntan på din pappa.
Tack till min familj: Mamma Yvonne, pappa Nisse, syster Emma och syster Moa. Varje dag tänker jag på vilken tur jag hade som hamnade i denna familj. Min kärlek till er är lika oändlig som till min son. Jag älskar er allihop. Varje dag.
Tack till mina vänner och släktingar, för ert fina stöd.
Tack till alla främlingar. Människor jag inte ens vet namnet på har en plats i mitt hjärta.
Tack till Achilles. För att du finns.
Och sist ett oväntat tack... Tack till Achilles mamma för att du, (helt ovetandes förstås) på ditt eget sätt, (genom den hårda vägen) lärt oss om empati, kärlek, styrka, tro, hopp och tålamod. Du har gjort oss till bättre människor. Och tack vare dig är vi nu starka nog att klara livets alla utmaningar...
Efter att ha spenderat 162 dagar som oskyldigt fängslad blev Elie idag 12-04-26 kl. 08.30 en FRI MAN!
Det är en otroligt sorglig, orättvis, tragisk och framför allt onödig händelse, det som hänt... Han missade nästan ett halvår av Emanuels första år. Han fick gå och lägga sig med fotboja kring fotleden inlåst i ett stort, stort hus och leva ett frihetsberövat liv utan att ha gjort sig förtjänt till en enda sekund av sitt straff.
Men när man råkar ut för såhär stora ting i livet gäller det att ta lärdom av det man går igenom, för ingenting händer helt utan anleding. Empatin för andra människor, för varandra och den inre styrkan vi fann på vår väg fick oss att känna tacksamhet istället för hat, ilska och hämnd.
Nu ska jag skriva något som är värt att läsa två gånger och fundera på lite extra länge:
När du tror att du hamnat i en situation som kommer vända upp och ned på ditt liv.
Stanna upp ett tag, andas och tänk... Tänk tillbaka. Tänk om. Tänk NU.
Det är nu du kommer utvecklas som människa.
Det är nu du kommer förstå vad dina föräldrar menade när de försökte berätta om ordet erfarenhet.
När du tror att du ska bryta ihop och falla ner på knä.
Det är då du ska tänka tillbaka, om och NU.
När du har gjort detta kan ingen stoppa dig.
När du har gjort detta har du funnit den enda personen som verkligen är viktig att finna.
Dig själv.
För har du funnit dig själv så har du funnit alla andra.
Och tillsammans gör vi livet...
Nu till min överraskning:
Eftersom vi är så många som delat denna långa väg tillsammans så tänkte jag visa er vad det är som hänt. En sammanfattning. Jag vill även få Elie att känna att han har missat så lite som möjligt under tiden han var borta. Det är en 23:55 minuter lång film... Den tog mig ca 28 timmar att göra och den innehåller massa material, bilder och videos som jag inte visat här. Mycket filmklipp ihopsatta (speciellt under andra halvan av filmen). Den kan även verka som ett stöd för de människor som går igenom någonting tufft. Jag hoppas ni orkar se den (i början är det lite mycket text bara för att jag snabbt vill förklara allting, sen blir det mer videos) och att ni får ut någonting av den. Den har svensk och engelsk översättning så att Elies familj ska kunna förstå också.
Ni är så många som följt oss och jag kommer aldrig kunna komma på ett sätt att tacka er alla bättre än såhär:
När du tror att du ska bryta ihop och falla ner på knä.
Det är då du ska tänka tillbaka, om och NU.
När du har gjort detta kan ingen stoppa dig.
När du har gjort detta har du funnit den enda personen som verkligen är viktig att finna.
Dig själv.
För har du funnit dig själv så har du funnit alla andra.
Och tillsammans gör vi livet...
Nu till min överraskning:
Eftersom vi är så många som delat denna långa väg tillsammans så tänkte jag visa er vad det är som hänt. En sammanfattning. Jag vill även få Elie att känna att han har missat så lite som möjligt under tiden han var borta. Det är en 23:55 minuter lång film... Den tog mig ca 28 timmar att göra och den innehåller massa material, bilder och videos som jag inte visat här. Mycket filmklipp ihopsatta (speciellt under andra halvan av filmen). Den kan även verka som ett stöd för de människor som går igenom någonting tufft. Jag hoppas ni orkar se den (i början är det lite mycket text bara för att jag snabbt vill förklara allting, sen blir det mer videos) och att ni får ut någonting av den. Den har svensk och engelsk översättning så att Elies familj ska kunna förstå också.
Ni är så många som följt oss och jag kommer aldrig kunna komma på ett sätt att tacka er alla bättre än såhär:
Ni får jättegärna sprida filmen om ni vill...
(Tryck på "Share" längst upp i filmrutan och välj alternativ)
Jag vill även tillägna tack till de här personerna:
Kommer inte kunna sova inatt...
För ett tag sen pratade jag med Elie. Det var det absolut sista samtalet jag tog emot från honom på anstalten. Nästa gång kommer "dolt nummer" bytas ut till "Elie mobil".
Både jag och Elie känner samma sak just nu. Vi har typ världens adrenalinkick. Jag är så pigg så jag skulle lätt kunne ta mig ut på en lång joggingrunda. Sova är det sista jag känner för just nu. Nä, det lär bli en lång natt för både mig och Elie.
Jag kan knappt fatta att dagen snart är här. Jag kan inte bestämma mig för om tiden gått fort eller långsamt. På något sätt känns det som om det var igår vi stod med gråten i halsen utanför fängelset och inte ville släppa taget om varandra. Men på ett annat känns det som om det var evigheter sen vi ens hade ett liv ihop. Hela kroppen pirrar just nu...
Det här med att inte kunna sova påminner mig om November 2011, när Elie precis hade åkt iväg till fängelset... Jag övernattade hela första veckan hemma hos mina föräldrar för jag kunde inte somna ensam. Men då handlade det om sorg och smärta. Den här gången kan jag inte somna p.g.a ren lycka.
Här är en bild på mig och Emanuel tagen för några timmar sen precis innan lilleman somnade. Detta är sista natten vi sover ensamma. Imorgon sover Elie med oss för första gången på nästan ett halvår...
Angående överraskningarna jag sa skulle publiceras här kl. 00.00. Den stora överraskningen är bokstavligen så pass stor att hela datorn laggar. Så det lär bli någon gång under natten istället. Den lilla överaskningen (inget speciellt, bara lite kul) tänkte jag ordna med NU.
Både jag och Elie känner samma sak just nu. Vi har typ världens adrenalinkick. Jag är så pigg så jag skulle lätt kunne ta mig ut på en lång joggingrunda. Sova är det sista jag känner för just nu. Nä, det lär bli en lång natt för både mig och Elie.
Jag kan knappt fatta att dagen snart är här. Jag kan inte bestämma mig för om tiden gått fort eller långsamt. På något sätt känns det som om det var igår vi stod med gråten i halsen utanför fängelset och inte ville släppa taget om varandra. Men på ett annat känns det som om det var evigheter sen vi ens hade ett liv ihop. Hela kroppen pirrar just nu...
Det här med att inte kunna sova påminner mig om November 2011, när Elie precis hade åkt iväg till fängelset... Jag övernattade hela första veckan hemma hos mina föräldrar för jag kunde inte somna ensam. Men då handlade det om sorg och smärta. Den här gången kan jag inte somna p.g.a ren lycka.
Här är en bild på mig och Emanuel tagen för några timmar sen precis innan lilleman somnade. Detta är sista natten vi sover ensamma. Imorgon sover Elie med oss för första gången på nästan ett halvår...
Angående överraskningarna jag sa skulle publiceras här kl. 00.00. Den stora överraskningen är bokstavligen så pass stor att hela datorn laggar. Så det lär bli någon gång under natten istället. Den lilla överaskningen (inget speciellt, bara lite kul) tänkte jag ordna med NU.
Två nya saker kommer upp på bloggen inatt...
Jag håller på att förbereda massa saker inför Elies ankomst imorgon. Just nu är syrran här och hjälper mig med en grej till helgen.
Inatt kl. 00.00 tänkte jag publicera två saker här på bloggen (behöver lite mer tid och jag vill att det ska publiceras den 26/4 - 2012). En av dem är projektet jag arbetat med i flera dagar nu! Så ni nattugglor får snart se, ni andra får se imorgonbitti! (Det är inte "den stora nyheten" för er som är nyfikna och undrar. Den släpper jag på fredag. Och det tar en stund att se allt jag publicerar så stanna inte uppe och ha inte för stora förväntningar hehe).
Just nu har Elie muckfest på anstalten med killarna på sin avdelning! Muckfest på anstalt= bullar och saft typ hehe.
Inatt kl. 00.00 tänkte jag publicera två saker här på bloggen (behöver lite mer tid och jag vill att det ska publiceras den 26/4 - 2012). En av dem är projektet jag arbetat med i flera dagar nu! Så ni nattugglor får snart se, ni andra får se imorgonbitti! (Det är inte "den stora nyheten" för er som är nyfikna och undrar. Den släpper jag på fredag. Och det tar en stund att se allt jag publicerar så stanna inte uppe och ha inte för stora förväntningar hehe).
Just nu har Elie muckfest på anstalten med killarna på sin avdelning! Muckfest på anstalt= bullar och saft typ hehe.
Om 21 timmar (1260 minuter) (75'000 sekunder) kommer han hem...
Jag känner mig helt pirrig i hela kroppen när jag tänker på att imorgon är den dagen jag och så många fler har väntat på så länge...
Men den som längtar mer än oss alla är ändå Elie... Såhär lät det från vårt telefonsamtal igårkväll:
Elie: "Baby, I dont know if I will shower and shave tonight or if I do it tomorrow instead..."
Jag: "Does it matter? Do it tomorrow..."
Elie: "Men du förstår ju inte. Då har jag ju inget att göra ikväll. Then how will time pass by?"
Jag: "Spring fram och tillbaka i den långa korrodoren 20 gånger, så tränar du."
Snart är denna plåga över för Elie. Det är bara 21 timmar kvar.
Eller som Elie sa när han räknat ut i huvudet i brist på annat: - "1260 minuter. Eller 75'000 sekunder kvar..."
Men den som längtar mer än oss alla är ändå Elie... Såhär lät det från vårt telefonsamtal igårkväll:
Elie: "Baby, I dont know if I will shower and shave tonight or if I do it tomorrow instead..."
Jag: "Does it matter? Do it tomorrow..."
Elie: "Men du förstår ju inte. Då har jag ju inget att göra ikväll. Then how will time pass by?"
Jag: "Spring fram och tillbaka i den långa korrodoren 20 gånger, så tränar du."
Snart är denna plåga över för Elie. Det är bara 21 timmar kvar.
Eller som Elie sa när han räknat ut i huvudet i brist på annat: - "1260 minuter. Eller 75'000 sekunder kvar..."
Hur blir det med bloggen när Elie kommit hem...?
Ni är några stycken som undrat hur det blir med bloggandet när Elie kommer hem.
Och givetvis kommer jag fortsätta blogga! Det är ju nu allt börjar. Det är nu vi för allra första gången kommer leva tillsammans med detta bakom oss. Ingen stress och ingen oro över vad som komma skall. För mardrömmen är över.
Nu ska vi ordna med vår ekonomi, skaffa bra jobb, Elie ska kanske gå färdigt sin utbildning inom biomedicin m.m. Det finns även en kamp vi inte är färdiga med ännu. Och den kampen heter "Achilles".
Kort efter att Elie kommer hem tänker jag släppa en stor nyhet här på bloggen! Vill ni gissa på vad det handlar om? :)
Och givetvis kommer jag fortsätta blogga! Det är ju nu allt börjar. Det är nu vi för allra första gången kommer leva tillsammans med detta bakom oss. Ingen stress och ingen oro över vad som komma skall. För mardrömmen är över.
Nu ska vi ordna med vår ekonomi, skaffa bra jobb, Elie ska kanske gå färdigt sin utbildning inom biomedicin m.m. Det finns även en kamp vi inte är färdiga med ännu. Och den kampen heter "Achilles".
Kort efter att Elie kommer hem tänker jag släppa en stor nyhet här på bloggen! Vill ni gissa på vad det handlar om? :)
3 dagar kvar - Det finns ingen annan man jag hellre delar livet med än Elie ♥
Jag är så glad för att jag och Elie hittade varandra.
Emanuel kan inte ha en bättre pappa än Elie. Inte Achilles heller. Det finns ingen annan man jag hellre delar resten av mitt liv med än Elie och jag skulle lägga både Emanuels och mitt eget liv i hans händer.
I helgen var Emanuel och Elie inte ifrån varandra i två sekunder. Jag bytte en enda blöja. Annars bytte Elie alla typ 8 blöjor om dagen, matade honom, gick runt med honom i sina armar och sjöng tills han somnade, badade med honom, busade och skrattade. Emanuel är så himla glad i Elie.
Jag vill bara få detta framfört eftersom Elie annars påstods vara en livsfarlig, misshandlande, tafsande, hotande, psykopat som vill styckamörda någon och kapa ett tåg för att köra över denne. Han påstås även vara en tjuv som skäl pengar och misshandlar kvinnor och barn.
Jag önskar ni alla kunde sett rättegången så ni själva fick höra detta vansinne.
Att man kom så långt med de här anklagelserna är helt otroligt.
Men nu är den här tiden snart förbi.
Emanuel kan inte ha en bättre pappa än Elie. Inte Achilles heller. Det finns ingen annan man jag hellre delar resten av mitt liv med än Elie och jag skulle lägga både Emanuels och mitt eget liv i hans händer.
I helgen var Emanuel och Elie inte ifrån varandra i två sekunder. Jag bytte en enda blöja. Annars bytte Elie alla typ 8 blöjor om dagen, matade honom, gick runt med honom i sina armar och sjöng tills han somnade, badade med honom, busade och skrattade. Emanuel är så himla glad i Elie.
Jag vill bara få detta framfört eftersom Elie annars påstods vara en livsfarlig, misshandlande, tafsande, hotande, psykopat som vill styckamörda någon och kapa ett tåg för att köra över denne. Han påstås även vara en tjuv som skäl pengar och misshandlar kvinnor och barn.
Jag önskar ni alla kunde sett rättegången så ni själva fick höra detta vansinne.
Att man kom så långt med de här anklagelserna är helt otroligt.
Men nu är den här tiden snart förbi.
TACK ♥
Tack allihop för era fina kommentarer till inlägget nedanför. Jag kommer aldrig glömma era ord och jag kan inte tacka er nog för allt stöd ni gett oss!
"Farväl" för sista gången...
Idag klockan 13.00 var det dags för Elie att ta tåget tillbaka till anstalten i Kolmården. Även om det nu bara är knappt 4 dagar tills han är färdig med denna mardröm så var detta nästan det jobbigaste av våra "hejdå".
Emanuel har varit på solskenshumör ända sen Elie kom hit i torsdags. Inte en sur min... Han har skrattat hela tiden och busat massor. Men när vi parkerade bilen och skulle säga hejdå till Elie blev han helt förstörd. Han förstår mer än man tror. Stora krokodiltårar trillade nedför hans små kinder. Elie bar upp honom och kramade om honom. När han satte tillbaka honom i stolen gav han sin keps till Mani och vinkade. Emanuel blev glad och vinkade tillbaka med tårar i ögonen.
Både jag och Elie hade ont i magen. Det smärtar verkligen att se Emanuel så ledsen. Han förstår ju inte att Elie faktiskt snart kommer hem! Och eftersom Elie åker till ett fängelse för att avtjäna ett straff som borde tillhöra någon annan gör såklart allting så fruktansvärt mycket svårare...
Men detta var sista gången vi var tvugna att säga hejdå. För på torsdag är det över...
Eftersom jag är så ärlig och öppen i min blogg så lägger jag här ut en video som jag knappt vågar titta på själv. Nu vet jag ju att människorna som utsatt oss för all denna smärta inte har hjärtan nog att bry sig om alla de människor som blir påverkade av deras lögner, men jag vill ändå att de ska se det här klippet...
Emanuel har varit på solskenshumör ända sen Elie kom hit i torsdags. Inte en sur min... Han har skrattat hela tiden och busat massor. Men när vi parkerade bilen och skulle säga hejdå till Elie blev han helt förstörd. Han förstår mer än man tror. Stora krokodiltårar trillade nedför hans små kinder. Elie bar upp honom och kramade om honom. När han satte tillbaka honom i stolen gav han sin keps till Mani och vinkade. Emanuel blev glad och vinkade tillbaka med tårar i ögonen.
Både jag och Elie hade ont i magen. Det smärtar verkligen att se Emanuel så ledsen. Han förstår ju inte att Elie faktiskt snart kommer hem! Och eftersom Elie åker till ett fängelse för att avtjäna ett straff som borde tillhöra någon annan gör såklart allting så fruktansvärt mycket svårare...
Men detta var sista gången vi var tvugna att säga hejdå. För på torsdag är det över...
Eftersom jag är så ärlig och öppen i min blogg så lägger jag här ut en video som jag knappt vågar titta på själv. Nu vet jag ju att människorna som utsatt oss för all denna smärta inte har hjärtan nog att bry sig om alla de människor som blir påverkade av deras lögner, men jag vill ändå att de ska se det här klippet...
Familjen på Maxi!
När man inte får träffas så ofta så betyder små saker som att handla tillsammans så himla mycket. Vi har roligt bara av att handla på Maxi tillsammans.
Efter ett tag är det alltid här man hittar Elie:
"Mat från världens hörn". Haha. Tahina burkar, hommos, kryddor, nötter, frön... Party!
När vi gick ut köpte Elie några majblommor från barnen som stod utanför och de blev jätteglada!
Nu ska vi göra köttchilisoppa här hemma!
Efter ett tag är det alltid här man hittar Elie:
"Mat från världens hörn". Haha. Tahina burkar, hommos, kryddor, nötter, frön... Party!
När vi gick ut köpte Elie några majblommor från barnen som stod utanför och de blev jätteglada!
Nu ska vi göra köttchilisoppa här hemma!
5 dagar kvar
Hello! Igår var vi hemma hos mina föräldrar och käkade världens godaste Wok som Elie lagat, kycklingwok med cashewnötter ♥
Just nu sitter vi här hemma och bara njuter av tiden ihop. Imorgon måste Elie åka tillbaka igen, nästa vecka kommer han ju hem för alltid!!!
Det är bara 5 dagar kvar tills varje dag kommer bli lika bra som idag!
Jag igår
♥
Det är bara 5 dagar kvar tills varje dag kommer bli lika bra som idag!
Jag igår
♥
God morgon!
Vi har precis ätit frukost tillsammans och fixat iordning oss. Nu ska vi snart ut en sväng och ikväll ska Elie laga Wook hemma hos mina föräldrar. Just nu springer Elie och Mani runt i lägenheten som två yrväder och jagar varandra haha. Dem är så söta.
Haha kolla Mani. "Mr. högfärdig med yoghurt runt munnen"
Breakfast time! När pappa är hemma får Mani smaka massa nya grejer. Han har hittat några nya favoriter - Tomat, Danoninos' yoghurt, kokt ägg, A-fil, russin.
"Mm, macka"
Här sitter hela familjen och trängs i en stol på pappa Elies knä på morgonen hehe.
Haha kolla Mani. "Mr. högfärdig med yoghurt runt munnen"
Breakfast time! När pappa är hemma får Mani smaka massa nya grejer. Han har hittat några nya favoriter - Tomat, Danoninos' yoghurt, kokt ägg, A-fil, russin.
"Mm, macka"
Här sitter hela familjen och trängs i en stol på pappa Elies knä på morgonen hehe.
En hälsning från oss! (+ video)
Hej allihop!
Här hemma är det full rulle. Emanuel och Elie har busat i flera timmar. Mani är helt röd om kinderna haha. Lilleman ser typ inte ens mig, han springer bara till Elie precis hela tiden.
Efter vi hämtade Elie vid tåget åkte vi och handlade lite på Maxi, sen lagade Elie tacos och nu ska han göra någon libanesisk efterrätt. Han köpte en Ben&Jerrys Half Baked som vi ska svulla på ikväll med ♥
Nu är hela familjen samlad ända tills på söndag!
Haha kolla Mani. Han är superglad och helt uppspelt men på kortet ser det ut som "Jaja, ta ni kort. Jag käkar mitt kex så länge..."
Direkt när vi kom innanför dörren slängde sig mina grabbar i sängen och busade loss. Jag tror inte det går att känna sig gladare än att få se det här... Ren lycka!
Här hemma är det full rulle. Emanuel och Elie har busat i flera timmar. Mani är helt röd om kinderna haha. Lilleman ser typ inte ens mig, han springer bara till Elie precis hela tiden.
Efter vi hämtade Elie vid tåget åkte vi och handlade lite på Maxi, sen lagade Elie tacos och nu ska han göra någon libanesisk efterrätt. Han köpte en Ben&Jerrys Half Baked som vi ska svulla på ikväll med ♥
Nu är hela familjen samlad ända tills på söndag!
Haha kolla Mani. Han är superglad och helt uppspelt men på kortet ser det ut som "Jaja, ta ni kort. Jag käkar mitt kex så länge..."
Direkt när vi kom innanför dörren slängde sig mina grabbar i sängen och busade loss. Jag tror inte det går att känna sig gladare än att få se det här... Ren lycka!
Idag kommer Elie på permission. WIHO!
Idag är jag superglad! För om några timmar kommer Elie hem och stannar ända till söndag! WIHO!
Han sitter just nu på tåget och läser igenom alla inlägg han missat här på bloggen, vilket är en hel del. Han är en utav mina prenumeranter på Bloglovin haha.
Elie: "I'm your number one fan of this blog."
Sen sa han att svenskakursen han avslutade och fick VG på inte var för invandrare, utan det var den vanliga Svenska A kursen på gymnasienivå. Det var väldigt viktigt att framföra detta så jag ändrar genast det jag skrev igår... Haha.
Emanuel tar en powernap, lägenheten är jättefin och nystädad, nu är det bara jag som ska snygga till mig. Sen tar vi bilen till tågstationen och träffar pappa Eliiiiiiiie♥
Bild från tidigt i höstas
Älskar den första minuten när vi alla återförenas. Lyckan är obeskrivlig och Emanuels leende är obetalbart♥
Han sitter just nu på tåget och läser igenom alla inlägg han missat här på bloggen, vilket är en hel del. Han är en utav mina prenumeranter på Bloglovin haha.
Elie: "I'm your number one fan of this blog."
Sen sa han att svenskakursen han avslutade och fick VG på inte var för invandrare, utan det var den vanliga Svenska A kursen på gymnasienivå. Det var väldigt viktigt att framföra detta så jag ändrar genast det jag skrev igår... Haha.
Emanuel tar en powernap, lägenheten är jättefin och nystädad, nu är det bara jag som ska snygga till mig. Sen tar vi bilen till tågstationen och träffar pappa Eliiiiiiiie♥
Bild från tidigt i höstas
Älskar den första minuten när vi alla återförenas. Lyckan är obeskrivlig och Emanuels leende är obetalbart♥
Elie lurar mig angående sitt slutbetyg i svenska på anstalten
Nu har Elie gått färdigt kursen Svenska A på gymnasienivå och fått sitt slutbetyg. Han skulle egentligen börjat med grundsvenska A- och B (som sammanlagt tar 1 år att genomföra) men anstalten råkade sätta honom på Svenska A på gymnasienivå med en gång och när de sedan kom på felet lät de honom fortsätta ändå eftersom han var så pass duktig! Han vann alltså 1,5 år genom att göra detta på anstalten. Det sparar oss mer tid nu när vi äntligen ska få spendera tiden ihop!
Men. När han ringde igår spelade han lite dum för att lura mig (svengelskan är underbar):
Elie: "Honey, I just got my slutbetyg!"
Jag: "Really? Vad blev det då? Gick det bra?"
Elie: "Ja. Extra godkänd."
Jag: "Vadå "Extra godkänd"? Det finns det inget som heter..."
Elie: "Yes darling, it does. It sais on my paper IG" (Han uttalar bokstäverna som EG på engelska).
Jag: "Oh, No..."
Elie: "Did I miss something?"
Jag: "....."
Men. När han ringde igår spelade han lite dum för att lura mig (svengelskan är underbar):
Elie: "Honey, I just got my slutbetyg!"
Jag: "Really? Vad blev det då? Gick det bra?"
Elie: "Ja. Extra godkänd."
Jag: "Vadå "Extra godkänd"? Det finns det inget som heter..."
Elie: "Yes darling, it does. It sais on my paper IG" (Han uttalar bokstäverna som EG på engelska).
Jag: "Oh, No..."
Elie: "Did I miss something?"
Jag: "....."
Elie: "HAHAHA I'm kidding gumman. I got VG!"
Jag: -.-
Som vanligt måste det skämtas till från Elies sida. Men skönt att det var ett skämt! Han fick alltså VG som slutbetyg. Vi är båda jätte glada för det eftersom det blir lättare för honom med ett VG om han ska fortsätta med sin utbildning inom biomedicin.
Mr. Seriosity
Jag: -.-
Som vanligt måste det skämtas till från Elies sida. Men skönt att det var ett skämt! Han fick alltså VG som slutbetyg. Vi är båda jätte glada för det eftersom det blir lättare för honom med ett VG om han ska fortsätta med sin utbildning inom biomedicin.
Mr. Seriosity
Om 10 dagar vaknar vi upp ur en verklig mardröm
På torsdag kommer Elie hem på sin längsta permission, 3 dygn! När permissionen är slut åker han tillbaka till anstalten för att avtjäna de sista 4 dagarna av sitt straff som oskyldigt dömd.
Under mötet med personalen fick han veta att även denna gång måste han sova på hotell. Han får inte sova hos sin egen familj, sin sambo och sitt barn. Inte ens när det bara är några dagar kvar tills han släpps fri, då han såklart kommer sova hos oss varje natt.
Elie till personalen på anstalten:
Elie: "Förstår ni hur media hade skrattat åt detta om de visste om det. Hur irriterade folk hade blivit om de visste hur många tusen som lagts på mina "hotellnätter" från deras skattepengar helt i onödan när ni bara några dagar senare släpper mig och låter mig sova hos min familj varje natt."
Anstalten: "Ja vi vet att det känns dumt och vi tycker likadant. Men det är regler vi måste följa och det finns inget vi kan göra."
Eftersom Elie är det riktiga brottsoffret så funkar allt liksom tvärtom. Egentligen är det han som ska skyddas. Deras hjälp känns bara onödig och skrattretande. Deras regler känns fel. Men egentligen gör de helt rätt och vi är glada för att de är så noga med sina regler eftersom det verkligen finns situationer då detta behövs. Vi känner att för alla de människor som verkligen behöver hjälp från brottsofferslussen så kan vi gott stå ut med den här fruktansvärt orättvisa och minst sagt vidriga känslan att som i Elies fall bli behandlad som en förövare och som i mitt fall bli behandlad som ett brottsoffer.
Att bli behandlad som ett brottsoffer när man i själva verket har världens finaste man är en känsla jag nog aldrig kommer kunna sätta ord på. Men snart är det över...
Om 10 dagar vaknar vi upp ur en verklig mardröm. Då är det över...
Miss you daddy...
Under mötet med personalen fick han veta att även denna gång måste han sova på hotell. Han får inte sova hos sin egen familj, sin sambo och sitt barn. Inte ens när det bara är några dagar kvar tills han släpps fri, då han såklart kommer sova hos oss varje natt.
Elie till personalen på anstalten:
Elie: "Förstår ni hur media hade skrattat åt detta om de visste om det. Hur irriterade folk hade blivit om de visste hur många tusen som lagts på mina "hotellnätter" från deras skattepengar helt i onödan när ni bara några dagar senare släpper mig och låter mig sova hos min familj varje natt."
Anstalten: "Ja vi vet att det känns dumt och vi tycker likadant. Men det är regler vi måste följa och det finns inget vi kan göra."
Eftersom Elie är det riktiga brottsoffret så funkar allt liksom tvärtom. Egentligen är det han som ska skyddas. Deras hjälp känns bara onödig och skrattretande. Deras regler känns fel. Men egentligen gör de helt rätt och vi är glada för att de är så noga med sina regler eftersom det verkligen finns situationer då detta behövs. Vi känner att för alla de människor som verkligen behöver hjälp från brottsofferslussen så kan vi gott stå ut med den här fruktansvärt orättvisa och minst sagt vidriga känslan att som i Elies fall bli behandlad som en förövare och som i mitt fall bli behandlad som ett brottsoffer.
Att bli behandlad som ett brottsoffer när man i själva verket har världens finaste man är en känsla jag nog aldrig kommer kunna sätta ord på. Men snart är det över...
Om 10 dagar vaknar vi upp ur en verklig mardröm. Då är det över...
Miss you daddy...
"Don't open the door for strangers"
Så löd en av Elies sista meningar innan han åkte till anstalten i november 2011. Han var väldigt tydlig med att jag absolut inte fick öppna för någon jag inte kände. Han var noga med att kolla så att dörren till den nya lägenheten jag bor i nu hade "titthål" i dörren. Elie åkte ju bara några dagar efter vi flyttat in här så han har ju inte bott här alls nästan.
Att jag inte fick öppna dörren berodde på att han var så fruktansvärt rädd för att vissa personer skulle hota oss eller göra ännu värre saker. Vi har blivit hotade så många gånger förut.
Men nu för bara 15 minuter sen knackade det på dörren här hemma. Varje gång det knackar på dörren stannar typ mitt hjärta. Det påminner mig så mycket om den jobbiga tiden vi gick igenom innan Elie åkte iväg. När vi bara gick och väntade på att det hemska skulle börja.
Jag hade precis kommit ut ur duschen och klätt på mig underkläderna. Jag slängde på mig min silkeskimono jag fick av min familj när de kom hem från Thailand. Sen gick jag fram och tittade i kikhålet och där stod en kille som var väldigt lik Elies lillebror Alain. Jag älskar Alain som min egen bror så rent automatiskt bara öppnade jag dörren med ett leende på läpparna utan att tänka. Och i samma ögonblick kom jag ihåg vad jag lovat Elie och kände en sån rädsla att benen bara skakade. Inte för att jag själv var rädd, utan för jag var rädd om den lilla personen som satt på min höft. Och på köpet stod jag där halvklädd... Jag svor åt mig själv i mitt huvud för vad jag gjort. Med tanke på det vi råkat ut för så kan man aldrig veta... Man kan inte riktigt lita helblint på människor. Även om jag gärna är en sån människa som lätt gör det.
Killen som nu stod i min dörröppning var kanske 21 år och sa "Hello, I'm from Polen. Please read this." Sen gav han mig en lapp.
Åh vad skönt tänkte jag, det var bara en människa som ville ha pengar. Rädslan släppte (även om jag tycker det är lite läskigt att de kommer in i byggnaden man bor i och ber om pengar, det är ok om de står utomhus men att knacka dörr är lite läskigt). Och jag sa med ett blödande hjärta att jag inte har pengar att ge honom, dels för att jag inte har pengar i kontanter hemma men jag har knappt så det räcker åt mig och lilleman. Han visade vackra teckningar han kunde sälja men jag sa "I'm so sorry but I have nothing to give you. Good luck and take care". Då tackade han och gick.
Elie kommer inte bli glad när han hör detta... Inte för att han skulle bli svartsjuk, han är nog den minst svartsjuka människa jag träffat i mitt liv. Han kommer bli jätte rädd för vad som kunnat hända. Men nu hände inget. Och så fort jag stängt och låst dörren gick rädslan över till ren lycka. Jag kände mig så glad bara för att jag pratat engelska med någon. Det påminner så mycket om mig och Elie tillsammans. Vi pratar alltid engelska. Och bara det saknar jag. Förstår ni då hur mycket jag saknar honom?
ELIE KOM HEM...
Sommaren 2010
Att jag inte fick öppna dörren berodde på att han var så fruktansvärt rädd för att vissa personer skulle hota oss eller göra ännu värre saker. Vi har blivit hotade så många gånger förut.
Men nu för bara 15 minuter sen knackade det på dörren här hemma. Varje gång det knackar på dörren stannar typ mitt hjärta. Det påminner mig så mycket om den jobbiga tiden vi gick igenom innan Elie åkte iväg. När vi bara gick och väntade på att det hemska skulle börja.
Jag hade precis kommit ut ur duschen och klätt på mig underkläderna. Jag slängde på mig min silkeskimono jag fick av min familj när de kom hem från Thailand. Sen gick jag fram och tittade i kikhålet och där stod en kille som var väldigt lik Elies lillebror Alain. Jag älskar Alain som min egen bror så rent automatiskt bara öppnade jag dörren med ett leende på läpparna utan att tänka. Och i samma ögonblick kom jag ihåg vad jag lovat Elie och kände en sån rädsla att benen bara skakade. Inte för att jag själv var rädd, utan för jag var rädd om den lilla personen som satt på min höft. Och på köpet stod jag där halvklädd... Jag svor åt mig själv i mitt huvud för vad jag gjort. Med tanke på det vi råkat ut för så kan man aldrig veta... Man kan inte riktigt lita helblint på människor. Även om jag gärna är en sån människa som lätt gör det.
Killen som nu stod i min dörröppning var kanske 21 år och sa "Hello, I'm from Polen. Please read this." Sen gav han mig en lapp.
Åh vad skönt tänkte jag, det var bara en människa som ville ha pengar. Rädslan släppte (även om jag tycker det är lite läskigt att de kommer in i byggnaden man bor i och ber om pengar, det är ok om de står utomhus men att knacka dörr är lite läskigt). Och jag sa med ett blödande hjärta att jag inte har pengar att ge honom, dels för att jag inte har pengar i kontanter hemma men jag har knappt så det räcker åt mig och lilleman. Han visade vackra teckningar han kunde sälja men jag sa "I'm so sorry but I have nothing to give you. Good luck and take care". Då tackade han och gick.
Elie kommer inte bli glad när han hör detta... Inte för att han skulle bli svartsjuk, han är nog den minst svartsjuka människa jag träffat i mitt liv. Han kommer bli jätte rädd för vad som kunnat hända. Men nu hände inget. Och så fort jag stängt och låst dörren gick rädslan över till ren lycka. Jag kände mig så glad bara för att jag pratat engelska med någon. Det påminner så mycket om mig och Elie tillsammans. Vi pratar alltid engelska. Och bara det saknar jag. Förstår ni då hur mycket jag saknar honom?
ELIE KOM HEM...
Sommaren 2010
